Pulsen uppe i 200 och på väg ner..

God morgon kamrater!
Denna morgon har löpt på i hundraåttio redan från sängkanten. Har sovit otroligt oroligt i natt och som vanligt sover man som skönast just när klockan ringer. Tror alla ville ligga och dra sig i morse, för Emil var också sen. Helt plötsligt var klockan tio i åtta och då blev det rejält bråttom. Nelly och jag åt en ultrafrukost och sedan var det bara pang på med kläderna för att hinna till dagis. Problemet var bara det att Nelly hade fler saker hon ville få in på sitt morgonschema som sinkade vårt annars så invanda mönster. Bland annat så skulle det lyssnas på musik och då naturligtvis Kaviarskivan med Mora Träsk. Hon är helt frälst i den skivan och inget annat duger. Hon vaknade till och med igår kväll och skulle prompt lyssna på den. Som ni säkert förstår så blev det inget Mora Träsk i morse, men stereon skulle ju på så nu är det punkrock som fortfarande strömmar ut från högtalarna.
Då vi kom till själva påklädningsfasen så fick jag springa runt henne i hela huset och klä på ett plagg i taget eftersom damen i fråga hellre behagade leka med lego, gunga på gunghästen i takt med musiken eller varför inte tvätta händerna för femtioelfte gången. Allt annat än att klä på sig med andra ord, det gör det inte lättare att få på henne kläder heller att man själv har en stor tjock mage som tar i så fort man böjer sig ner.... PUST!!!
Vi fick ta bilen till dagis för att hinna till fruktstunden. Gissa om man känner sig patetiskt lat när man tar bilen för istället för en prommis om femton/tjugo minuter som det tar. Men hur som haver så blev hon ju så glad när hon fick syn på alla barnen att hon stack iväg innan vi knappt kommit ur bilen för att leka.
Jag är verkligen helnöjd med Astrakanens Föskola Storvreta. Vad jag hittills sett därifrån är att både barnen och personalen är fantastiska. Lättsamma och tar sig tid med barnen. Känns tryggt att lämna henne där om dagarna. Jag vet att hon har det bra.

Snart är mitt halvljumna kaffe urdrucket och idag har jag bestämt mig för att försöka förtränga tröttheten och faktiskt få något gjort. Jag måste till exempel tvätta och fixa i ordning lite härhemma. Det ser för bedrövligt ut med Things All Over The Place!!! Var på besök hos en granne i går som när vi kom till dörren påstod att det var stökigt hemma hos dem. När vi äntrat dörren där jag och vår andra granne från 39:an tänkte jag i mitt stilla sinne....
Var någonstans är det stökigt??? Varenda liten yta i huset sken och var blankpolerat område. Jag ställer mig bara frågan, hur i hela fridens namn hinner man ha det så skinande rent trots att man har småbarn??? Eller är det jag som är otroligt lat och inte orkar bry mig. Kanske nivån på vad som anses som stökigt ter sig olika för alla.. Ja för mig ligger i så fall ribban otroligt låg vad gäller prioritet STÄDA! Tycker man kan ägna sig åt roligare saker i livet än att ständigt fejja med trasan i alla vrår. Man lever bara en gång ju, men visst kan jag medge att det vore helt ok med att ha det sådär fint hemma också, men inte till vilket pris som helst.

Igår när Emil kom hem från jobbet hade han varit och köpt takskivor till källaren... Han e för go alltså! I helgen var vi ju och kikade på lite kakel och klinkers samtidigt som vi fiskade efter lite inspiration till tvättstugan och det eventuella badrummet nere i källaren. Vi fick några idéer men det hela slutade iaf med att vi bestämde oss för att riva väggen i trappan och sätta upp ett ordentligt tak i allrummet därnere i stället... Vilka vändningar alltså. Så sent igår kväll började rivandet av väggen för att få fram spaljén som är orginalet. Kan säga som såhär, trots att väggen bara är till hälften riven så känns hela rummet redan större och mer öppet. Fattar inte varför tidigare ägaren ens satte upp den där sketna väggen.. Det kommer bli hur snyggt som helst när det blir klart. Så kommer värmen och ventilationen bli bättre med, förhoppningsvis billigare elräkningar... Eftersom väggen tagit bort lite av värmepumpens syfte, att sprida varmluften ner i källaren.