lördag 31 maj 2008

wonderbart


Har just sagt hejdå till mitt lilla kvällsbesök och har nu suttit och begrundat min underbara tjej. Hon halvsover i vagnen och grymtar till lite då och då. Borde antagligen gå och lägga mig, men känner mig inte riktigt sovtrött ännu. Kattungarna härjar oregerligt och verkar ha kommit in i andra andningen vid detta lag. Springer som galningar i hela lägenheten. Varför kan de inte sova på nätterna? Har pratat med pappa i telefonen i nästan en timme, han e så himla go tycker jag. Det känns som vi har kommit närmare varadnra sedan Nelly föddes. Konstigt egentligen, men så är det. Däremot kan man säga nästan tvärtom med mamma. Det var länge sedan hon ringde för att shitchatta om ditten och datten. Men that´s life...
Min tumme har fortfarande inte blivit bra, och antagligen är det fel på ledbandet på ena eller andra sättet. Antingen är det av eller så är det uttänjt rätt ordentligt. Har tappat styrkan och har svårt att greppa saker. Sedan känns det som om tummen hoppar ur led vid vissa rörelser. Jag hoppas innerligt att det går att fixa, och att det inte är av, för då måste det operaras på plats igen. Vilket skulle innebära att jag inte kan använda handen alls på länge.

wonderbart

fredag 30 maj 2008

Ibland blir man trött... och då sover vi



Ja såhär kan det se ut i en nybliven småbarnsfamilj. Nelly växer så det knakar och har redan hunnit bli 2 månader och en vecka. Just nu tog hon en powernap till efter att ha "vilat" och ätit mera mat. Det har hänt mycket sedan sist jag var inne här. Datorn hade nämligen havererat så jag har inte kunnat vara online så ofta. Bland annat så har vi gått i husköpartagen och faktiskt hittat en villa som känns rätt. Så nu har vi slagit till och faktiskt tagit steget fullt ut och köpt den. Eller åtminstone är vi på god väg.
Det har varit gudomligt väder hela denna vecka så lite färg har jag lyckats åskamska mig trots att det inte går att ligga ute och pressa med lillskruttan. Härligt och sköknt att inte behöva bylta på sig tusentals kläder för att ta sig utanför dörren.
Jag saknar mina syskon och min familj otroligt just nu. Det hade verkligen varit kul att få umgås med dem utan tidspress. Har försökt övertalat Henke att han ska plugga i Uppsala istället för Göteborg, då kan han ju bo hos oss tills han hittar något annat. Men jag har inte direkt fått någon respons på det hela.
Syster Celica och hennes Mattias bor ju så bra där de bor så dem lär jag nog inte kunna övertala till någon flytt ner mot Uppsalatrakerna inte.
Dessutom hade det varit otrolit roligt om mamma och Anders skulle kunna ta med sig barnen och komma och hälsa på någon gång. Inte en dag för sent, om du frågar mig. Men det är alltid så omständigt när mamma ska göra något. Hon gör alltid en så stor grej av allt. Hur svårt kan det vara?
Funderar på att ta mig något att äta härhemma och kanske klippa gräsmattan på uteplatsen. Det gäller att passa på medan skruttan sover om man ska hinna med något. Skulle behöva måla staketet på baksidan med, men det behöver skrapas först. Å så var det rabatten på framsidan som behöver snyggas till en smula. KÄnns lite surt att man ska flyttan nu när man börjar känna grannskapet och omgivningen. Denna förening är verkligen totalt toppen. Har inte träffat en enda surkärring på hela tiden jag bott här iaf. Så Tomas kommer få bra grannar när han flyttar in. Till verkligheten igen, tänkte bara låta meddela att jag fortfarande finns kvar här i syberrmden trots att jag inte varit så aktiv på ett tag. Höres!