Vaknade av mig själv klockan halv tio i morse, en kvart senare ringde klockan och Emil slåg pp sina blå. Han gick upp och fixade kaffe och så drack vi mumsigt kaffe med kanel och skummad mjölk i sängen.... Mumma!
Inte bara det, för första gången i mitt liv har jag haft tålamod att ligga i sängen och lösa melodikrysset. Det var hur härligt som helst att få en sådan mjukstart på dagen.
Så nu sitter jag här, lyssnar på Ma Numinen och knapprar på tangentbordet. Klockan är lite över tolv och vi har just ätit frukost. Jag är sugen på en bowlingkväll ikväll. Bara för att se om mina skills finns kvar sedan sist. Var på anställningsintervju igår och den verkar ha gått ganska bra, det kändes avslappnat och skönt. Men vet inte hur jag ska göra om jag får det... Är dock väldigt lång väg till den kungliga huvudstaden om man är en morgontrött människa som mig.
Nej nu drar E-moll igång att pianospelningen på högtryck här hemma, kan det bli en bättre lördag eller vad? Myser.....
Älskar när han spelar! Det är så himla härligt.
Borde kanske ringa bowlaget och höra om de har någon bana ledig ikväll (hoppas) Men det vore ju naturligtvis kul med några värdiga motståndare också;-)
Ska försöka få tag i några dylika med, hoppas på det bästa. Jag är otrligt härligt på bra humör idag och hoppas verkligen att så ska förbli. Ha det gött under tiden.
Kram från en som gillar ett soft uppvaknande!
lördag 29 september 2007
torsdag 27 september 2007
gårdagen
God morgon!
Hade e riktig faight med a-kassan igår. Ibland undrar jag om de som arbetar där är mänskliga eller om de föddes med en lättare avsaknad av empati som innebär att svårigheter föreligger att sätta sig in någon annans situation? Hur som helst kändes det som så. Jag tvingades alltså hoppa av min utbildning igår för att få rätt att kunna få ersättning från kassan. Jag fick alltså inte ha studieuppehåll. Efter detta så säger handläggaren...
- Men nu ska du tänka igenom hur du vill göra innan du avbryter eller avsäger dig din plats.
Ja det är väl ändå rätt så logiskt försökte jag förklara för den stackars tafatte mannen, ska jag leva på luft och vatten tills jag får tag i ett arbete bara för att få ha var platsen????
* Det finns väl inget alternativ tycker du, frågade jag? Inte mycket att funderar över.
Ibland kan man bara undra hur vissa tänker, eller hur? Enkelt för honom att säga att man ska fundera, om man kan fundera med vetskapen om att man fick en hel lön i slutet av månaden så vore det ju fantastiskt.
Därför ringdes institutionen upp och meddelades om den nya regeringens åtstramade arbetsmarknadspolitik. Betalar man över 600kr i månaden när man studerar ska man väl för i helvete ha rätt att använda fackets och dess a-kassa för den försäkringspremien?? Ja du Reinfeldt, hur tänkte du här egentligen? Ibland undrar jag om människor med makt överhuvudtaget tänker på andra än sig själva i första rummet. Visst förstår jag att man vill utrota bidragsfusket och oberättigat utnyttjande av statskassan och dess penningasystem, men någon måtta kan det väl ändå få vara. Är själv av den åsikten att det borde göras något åt arbetsmarknadspolitiken, men det måste ske på ett snyggt sätt. Är det viktigare att spara miljardbelopp i statskassan så att vi kan sänka skatterna eller är det viktigast att få Sverige i sysselsättning? Jag anser att man borde börja nysta hos arbetsgivare i första hand. Det är många arbetsplatser som skär ner på personalen i tysthet. När någon slutar sin tjänst, slimmar företaget ner personalstyrkan istället för att nyanställa, vilket naturligtvis sparar företaget en massa pengar på arbetsgivaravgifter etc.
De som fortfarnde är anställda tvingas istället jobba extra utöver sin ordinarie arbetstider för att täcka upp luckor i timmarna. Eller så kallas vi "extrajobbare" i n på de tider som ingen annan vill ha. Exempelvis sena kvällar och eventuellt kanske kortare pass. Hur ska vi extraanställda då någonsin ges möjlighet till en fast tjänst? Och vad är det för idé att söka jobb om detta fenomen verkar fortsätta på de flesta arbetsplatser? Jag vill ju naturligtvis ha en heltid som så många andra, härifrån kan man sedan själv välja om man vill minska sina timmar etc. Men får man bara tag i deltidsarbete som innefattar några timmar per vecka är det svårt att få ekonomin att gå ihop. Hörde också om förslaget att man nästkommande år inte heller ska ha möjlighet att stämpla upp till en heltid om man har en deltidstjänst. Var ska alla deltidsarbetare hamna rent arbetsmarknadspolitiskt då? Leva på existensminimum eller? Varför gör inte regeringen något åt arbetsgivarna istället för att ge sig på arbetarna?
Det måste finnas en annan lösning än den som är på förlag just nu! Hoppas att även alliansen inser detta, för jag röstade för förändringen, men inte en förändring som innebär fler nackdelar för den arbetslöse.
Jag är ändå av den åsikten att jag vill ge makthavarna en chans att reda ut sina problem. Alla förtj'änar en andra chans, så därför ber jag er i riksdag och regering. TÄNK PÅ DEN LILLA MÄNNISKAN! (som inte har det lika förspänt som er själva)
Det är en solidarisk politik som bör föras i detta rike. En fråga om kompromisser som ska leda oss till ett välfungernade samhälle som respekteras och högaktas runtom i Europa och Världen. Det är så vi ska sätta vårt namn på världkartan, inte genom att sparka på de som redan ligger. Även om jag inte är den som lägger mig ner i första taget så finns det de som redan sedan länge givit upp och kastat in handduken.
Hade e riktig faight med a-kassan igår. Ibland undrar jag om de som arbetar där är mänskliga eller om de föddes med en lättare avsaknad av empati som innebär att svårigheter föreligger att sätta sig in någon annans situation? Hur som helst kändes det som så. Jag tvingades alltså hoppa av min utbildning igår för att få rätt att kunna få ersättning från kassan. Jag fick alltså inte ha studieuppehåll. Efter detta så säger handläggaren...
- Men nu ska du tänka igenom hur du vill göra innan du avbryter eller avsäger dig din plats.
Ja det är väl ändå rätt så logiskt försökte jag förklara för den stackars tafatte mannen, ska jag leva på luft och vatten tills jag får tag i ett arbete bara för att få ha var platsen????
* Det finns väl inget alternativ tycker du, frågade jag? Inte mycket att funderar över.
Ibland kan man bara undra hur vissa tänker, eller hur? Enkelt för honom att säga att man ska fundera, om man kan fundera med vetskapen om att man fick en hel lön i slutet av månaden så vore det ju fantastiskt.
Därför ringdes institutionen upp och meddelades om den nya regeringens åtstramade arbetsmarknadspolitik. Betalar man över 600kr i månaden när man studerar ska man väl för i helvete ha rätt att använda fackets och dess a-kassa för den försäkringspremien?? Ja du Reinfeldt, hur tänkte du här egentligen? Ibland undrar jag om människor med makt överhuvudtaget tänker på andra än sig själva i första rummet. Visst förstår jag att man vill utrota bidragsfusket och oberättigat utnyttjande av statskassan och dess penningasystem, men någon måtta kan det väl ändå få vara. Är själv av den åsikten att det borde göras något åt arbetsmarknadspolitiken, men det måste ske på ett snyggt sätt. Är det viktigare att spara miljardbelopp i statskassan så att vi kan sänka skatterna eller är det viktigast att få Sverige i sysselsättning? Jag anser att man borde börja nysta hos arbetsgivare i första hand. Det är många arbetsplatser som skär ner på personalen i tysthet. När någon slutar sin tjänst, slimmar företaget ner personalstyrkan istället för att nyanställa, vilket naturligtvis sparar företaget en massa pengar på arbetsgivaravgifter etc.
De som fortfarnde är anställda tvingas istället jobba extra utöver sin ordinarie arbetstider för att täcka upp luckor i timmarna. Eller så kallas vi "extrajobbare" i n på de tider som ingen annan vill ha. Exempelvis sena kvällar och eventuellt kanske kortare pass. Hur ska vi extraanställda då någonsin ges möjlighet till en fast tjänst? Och vad är det för idé att söka jobb om detta fenomen verkar fortsätta på de flesta arbetsplatser? Jag vill ju naturligtvis ha en heltid som så många andra, härifrån kan man sedan själv välja om man vill minska sina timmar etc. Men får man bara tag i deltidsarbete som innefattar några timmar per vecka är det svårt att få ekonomin att gå ihop. Hörde också om förslaget att man nästkommande år inte heller ska ha möjlighet att stämpla upp till en heltid om man har en deltidstjänst. Var ska alla deltidsarbetare hamna rent arbetsmarknadspolitiskt då? Leva på existensminimum eller? Varför gör inte regeringen något åt arbetsgivarna istället för att ge sig på arbetarna?
Det måste finnas en annan lösning än den som är på förlag just nu! Hoppas att även alliansen inser detta, för jag röstade för förändringen, men inte en förändring som innebär fler nackdelar för den arbetslöse.
Jag är ändå av den åsikten att jag vill ge makthavarna en chans att reda ut sina problem. Alla förtj'änar en andra chans, så därför ber jag er i riksdag och regering. TÄNK PÅ DEN LILLA MÄNNISKAN! (som inte har det lika förspänt som er själva)
Det är en solidarisk politik som bör föras i detta rike. En fråga om kompromisser som ska leda oss till ett välfungernade samhälle som respekteras och högaktas runtom i Europa och Världen. Det är så vi ska sätta vårt namn på världkartan, inte genom att sparka på de som redan ligger. Även om jag inte är den som lägger mig ner i första taget så finns det de som redan sedan länge givit upp och kastat in handduken.
tisdag 25 september 2007
typiska företeleser
Satt just och skrev ett långt inlägg som en kommentar till en väns gästbok och när jag ska skicka iväg det så fungerar inget. Allt försvinner och jag orkar inte skriva om allt en gång till. Det är alltid så! KRÅNGEL
Känner mig fruktansvärt nedstämd idag, inget fungerar, varken min hjärna eller mina tankar. Jobbade till 21.30 igår och åkte sedan ner på stan för att käka med Linda. Vi hamnade naturligtvis på Upplands, men blev inte långrandiga. Jag blev otroligt trött efter maten och hade kunnat somna sittandes där på min bänk vid vårat bors. Emil kom förbi på vägen hem från Stockholm och vi tog sällskap hem. Var väl hemma omkring tolv halv ett på natten. Han hade varit och kikat på derbyt mellan AIK och Djurgprden i fotbollen igår och efter rykten som florerade om en massa bråk och huligantjafs var vi naturligtvis tvugna att slå på text TV innan vi gick och lade oss för att se vad det var som hade hänt. Det hade tydligen varit riktigt stökigt där efter att han och Anders hade lämnat arenan. Tur att de hann iväg innan allt brakade loss.
Har liksom inte fattat vitsen med att gå på fotboll och sedan slåss och bråka efteråt som åtminstone tycks roa dessa uttalade fans. Närmare bestämt huliganer eller hejarklackar, (kalla det vad ni vill)
Somnade inte förren vid fyra tiden och skulle ha kunnat sova hur länge som helst idag. Känner mig som en vissen tulpan en förtidig vårdag då frosten satte in och gjorde att den lilla tulpanen frös ihjäl. Varför så satand vemodig? Skulle vilja vara på allerten och pigg som en nötskrika ju. Kanske är det för ovissheten om min tillvaro eller så är det bara för att jag känner mig så satnas ensam just nu. Har fortfarande inte fått något besked om ultraljudet och det stör mig något otrligt. Hur svårt kan det vara att skicka ut ett papper med en kallelse så att man kan planera lite hur man ska lägga upp dagarna? Ja jag säger bara en sak, svensk sjukvård är inte direkt effektiva.
Malin ringde och frågade om jag kunde jobba på torsdag. Jag tackade naturligtvis ja, tycker nästan det är skönt att åka och jobba, då har man åtminstone något att göra. För tillfället har jag hemlängtan, sådär så att det nästan kryper i skinnet på mig. Skulle vilja sitta och snack med Emma och alla de andra mammorna lite bara för att de vet hur allt fungerar. Låter kanske konstigt efter alla dessa år här i staden, men så är det. Det är mina barndomsvänner och även om man inte ungåtts dagligen så känns det ändå tryggt. Äsch, nog snackat om bebisar nu. Funderar på att gå ner till ICA och sätta mig där och fika en sväng om ett tag och samtidigt hämta mina papper som jag naturligtvis glömde igår.
Försöker föra en monolg med mig själv här hemma om att jag nog också borde ta och städa och fixa iordning allt skrot här på bakgården. Det är höst nu och utemöblerna används inte längre lika flitigt. Dessutom vore en visit till tvättstugan inte helt fy skam med tanke på klädhögen utanför den överfulla tvättkorgen. Men ibland blir det verkligen ingen verkstad trots att kreativitetnes tankar irrar för fullt i huvudet på en. Åh vad vi behöver en större lägenhet just nu...... Om inte annt inom en snar framtid här. Det är trångt som tusen och jag vill börja komma lite i ordning med hur allt ska vara. Det ska ju in lite fler möbler och antagligen leksaker etc också. Hoppas det löser sig snabbt och inte tar för lång tid. Vi hade ju tänkt åka och kolla p en lägenhet i Sävja, ungefär en liknande som den vi bor i nu fast då ungefär dubbelt så stor. Men det blev inget av med det, tråkigt nog. Vill så gärna bo såhär med en egen uteplats så att man kan få en egen liten gräsplätt att breda ut sig på under soliga sommardagar. Men bostäder i denna stad är ju hur dyra som heöst och möjligheten att jag skulle få ett lån på miljoner är ju inte ens i närheten av en liten. Så vi får vackert bo kvar här ett tag till och hoppas på någon lösning längre fram. Har inget emot att bo i utkanten av stan så länge kommunikationerna är goda.
Nu är det dags att rycka upp sig här, åtmisntone en sak måste göras i kreativitetens tecken innan E-moll kommer hem från jobbet. Bye
Känner mig fruktansvärt nedstämd idag, inget fungerar, varken min hjärna eller mina tankar. Jobbade till 21.30 igår och åkte sedan ner på stan för att käka med Linda. Vi hamnade naturligtvis på Upplands, men blev inte långrandiga. Jag blev otroligt trött efter maten och hade kunnat somna sittandes där på min bänk vid vårat bors. Emil kom förbi på vägen hem från Stockholm och vi tog sällskap hem. Var väl hemma omkring tolv halv ett på natten. Han hade varit och kikat på derbyt mellan AIK och Djurgprden i fotbollen igår och efter rykten som florerade om en massa bråk och huligantjafs var vi naturligtvis tvugna att slå på text TV innan vi gick och lade oss för att se vad det var som hade hänt. Det hade tydligen varit riktigt stökigt där efter att han och Anders hade lämnat arenan. Tur att de hann iväg innan allt brakade loss.
Har liksom inte fattat vitsen med att gå på fotboll och sedan slåss och bråka efteråt som åtminstone tycks roa dessa uttalade fans. Närmare bestämt huliganer eller hejarklackar, (kalla det vad ni vill)
Somnade inte förren vid fyra tiden och skulle ha kunnat sova hur länge som helst idag. Känner mig som en vissen tulpan en förtidig vårdag då frosten satte in och gjorde att den lilla tulpanen frös ihjäl. Varför så satand vemodig? Skulle vilja vara på allerten och pigg som en nötskrika ju. Kanske är det för ovissheten om min tillvaro eller så är det bara för att jag känner mig så satnas ensam just nu. Har fortfarande inte fått något besked om ultraljudet och det stör mig något otrligt. Hur svårt kan det vara att skicka ut ett papper med en kallelse så att man kan planera lite hur man ska lägga upp dagarna? Ja jag säger bara en sak, svensk sjukvård är inte direkt effektiva.
Malin ringde och frågade om jag kunde jobba på torsdag. Jag tackade naturligtvis ja, tycker nästan det är skönt att åka och jobba, då har man åtminstone något att göra. För tillfället har jag hemlängtan, sådär så att det nästan kryper i skinnet på mig. Skulle vilja sitta och snack med Emma och alla de andra mammorna lite bara för att de vet hur allt fungerar. Låter kanske konstigt efter alla dessa år här i staden, men så är det. Det är mina barndomsvänner och även om man inte ungåtts dagligen så känns det ändå tryggt. Äsch, nog snackat om bebisar nu. Funderar på att gå ner till ICA och sätta mig där och fika en sväng om ett tag och samtidigt hämta mina papper som jag naturligtvis glömde igår.
Försöker föra en monolg med mig själv här hemma om att jag nog också borde ta och städa och fixa iordning allt skrot här på bakgården. Det är höst nu och utemöblerna används inte längre lika flitigt. Dessutom vore en visit till tvättstugan inte helt fy skam med tanke på klädhögen utanför den överfulla tvättkorgen. Men ibland blir det verkligen ingen verkstad trots att kreativitetnes tankar irrar för fullt i huvudet på en. Åh vad vi behöver en större lägenhet just nu...... Om inte annt inom en snar framtid här. Det är trångt som tusen och jag vill börja komma lite i ordning med hur allt ska vara. Det ska ju in lite fler möbler och antagligen leksaker etc också. Hoppas det löser sig snabbt och inte tar för lång tid. Vi hade ju tänkt åka och kolla p en lägenhet i Sävja, ungefär en liknande som den vi bor i nu fast då ungefär dubbelt så stor. Men det blev inget av med det, tråkigt nog. Vill så gärna bo såhär med en egen uteplats så att man kan få en egen liten gräsplätt att breda ut sig på under soliga sommardagar. Men bostäder i denna stad är ju hur dyra som heöst och möjligheten att jag skulle få ett lån på miljoner är ju inte ens i närheten av en liten. Så vi får vackert bo kvar här ett tag till och hoppas på någon lösning längre fram. Har inget emot att bo i utkanten av stan så länge kommunikationerna är goda.
Nu är det dags att rycka upp sig här, åtmisntone en sak måste göras i kreativitetens tecken innan E-moll kommer hem från jobbet. Bye
måndag 17 september 2007
göromål...
God förmiddag!Idag ska jag bestiga ett berg av måsten. Ska och träffa min handläggare på arbetsförmedlingen, ta mig in till institutionen och få ett studieintyg tilldelat. Dessutom har jag ringt Alund a och ICA-Väst ang intyg och dylika tingestar.
Fick massor av beräm av chefen då jag ringde till Väst. Snacka om att man blir glad! Lite egotrippad måste man allt få ibland. Han ansåg att jag gjort ett mycket eminent arbete under gårdagen in the chark....
JAG BARA NJUTER OCH TAR TILL MIG BERÖMMET............
Ja så kan det vara ibland. Till kvällningen kanske det blir en sväng till Kryptan och eventuellt kan vi få bort de sista sakerna så att jag kan ägna morgondagen åt städning för att därefter lämna in de satans nycklarna. Det ska bli skönt att få ett problem mindra att tänka på. Utöver allt annat har jag kommit fram till att jag måste inhandla en ny kalender så att jag får lite bätre koll på mitt liv. Det är så många möten och skit som ska bokas och så jobb och annat som måste planeras. Min lilla röda är faktiskt lite klumpig att ha med sig nu när man inte behöver skriva in salsnummer etc. Så en lite mindre smidigare variant vore inte helt fel. Kanske ska man försöka fixa en stor att hänga på väggen med så att det kanske blir lite ordning och reda i denna familjen. Den andra parten i den är ju också en upptagen man med många järn i elden.
Nej nu msåte jag nog ta och tacka för mig och göra mig redo att iställa mig på arbetsförmedlingen och träffa min Kerstin.
Om någon promt behöver ha tag i mig har jag ju alltid mobilen med som ett kompliment till min senilitet. Höres!
onsdag 12 september 2007
tankar och känslor...
God afton!
För några veckor sedan var jag vilken studentska som helst i denna så kallade ungdomens stad. Dessvärre blev det stopp för mig på grund av att en tenta gick åt helvete och det krävdes godkänt på den för att fortsätta på denna termin. Något som jag anser är lite av liknande stasifasoner som Österbergskan beskrev ang studnetstadens värmereglering. Hur som haver måste jag medge att detta på något sätt gjorde det enklare att fatta en mycket svårt bslut.
Jag tänker göra ett studieuppehåll och få tid att tänka och känna vad det egentligen är jag vill med denna utbildning. Jag orkar inte kämpa mer just för tillfället. Det finns liksom viktigare saker än en fin utbildning just nu.
Saker som jag tidigare berättat efter ett arbete med ljus och lykta i denna stad, och hoppas innerligt att någon ska kunna förbarma sig över mig.
Jag har under en hel vecka inte fått mycket vettigt gjort, önskar man hade mer diciplin på sig själv. Ska till arbetsförmedlingen på fredag och höra vad de har att säga. Till min stora bedrövelse handlar allt om byråkrati och politisk korrekthet i detta land. Papper skall fyllas i och skickas till myndigheter som efter treveckor skikcar tillbaka dem för att man glömt göra ett kryss i ruta 1 exempelvis. Ja det är så Sveriges rike fungerar, inte mycket att göra åt tyvärr.
Satt och kollade på försäkringskassans sida idag, man blir ju inte klok av deras beskrivande ord och information. Ska boka ett möte med dem någon dag den här eller nästkommande vecka så kanske man blir klokare. (åtminstone förhoppningsvis)
Nu undrar säkert alla vad det är som inträffat i mitt liv, som så snabbt fått mig att ändra syn på världen och dess allmänhet. Det är väl lika bra att lägga alla kort på bordet och meddela er sanningen innan spekulationerna överträffar förväntningarna.
Jag är gravid, trots att jag fått höra att det nästintill skulle vara en omöjlighet i mitt fall. Känns otroligt märkligt och omtumlande måste jag säga. Går och väntar på att få en tid för ultraljud, vilket för närvarande känns som en evighet.
Tror inte det känns helt på riktigt fören man fått se det lilla livet trots att jag känner honom eller henne inom mig. Vem vet det kanske rentav är en av varje sort. Det är miljarder tankar och känslor som väller upp i mitt inre just nu, känner att jag inte riktigt är kontaktbar och kanske inte heller resonlig. Känner att jag måste försöka göra det som är bäst för mig, och vår familj. Ibland önskar jag att det fanns någon mer i min omgivning som befann sig i samma situation för det blir lätt att man går och tänker en massa som jag inten kan dela med mig av. Men det kanske kommer så småningom, jag har ju Emil såklart. Men det är ändå svårt att beskriva så att någon annan förstår hur man känner.
För närvarande är han och repar med sitt band, han kommer väl hem inom några minuter och då får jag väl ta tillfället i akt att krama om karlsloken;-)
Ja han är verkligen underbar den mannen. Helt enkelt världens bästa!
Nu ska jag återgå till att ihärdigt vänta på att min unge ska hamna på en liknande bild som den härnedanför... Hoppas jag får en tid snart..... Jag hatar att vänta på saker. Natti så länge
Hittade bilderna från Vansbro...
Jag och "Sören" sittandes på ljugarbänken. Ser lite lurig ut, kanske lite småfrusen också för den delen..
Korvgrillning hemma hos mor
Korvgrillning hemma hos mor
Sibyllakorv är den absolut bästa, så det så!
Henke 20år. GRATTIS!
Ångloket vid station, lite fotografering i väntan på tåget hem...
Folktomma gator en tidig söndagsmorgon den andra september
Cicci och hennes vapendragare Kristin alis"Sören"
Jag och pappa under en pågående YATZY turnering hos mor. (vilken jag naturligtvis förlorade)
En mycket trött Anna på väg hem till Emil och Uppsala... Sammanlagd sömntid ca: tre timmar...
onsdag 5 september 2007
Ny livssituation...
Hallå!
Det var ett tag sedan sist. Men här kommer en efterlängtad uppdatering.
Har tagit uppehåll i mina studier och söker febrilt efter ett arbete. (Någon som har något i gömmorna hör gärna av er)
Sitter och snuttar på en skvätt kaffe från gårdagen och känner verkligen den bittra smaken från alla de där otäcka syrorna som sägs vara så cancerframkallande. Är på jakt efter arbetsgivarintyg och det är banne mig inte så lätt att få tag i de personer man ska prata med. Sådärja, nu är förhopningsvis det ena fixat iaf.
Planen för dagen ser ut som följande...
1. Ringa och jaga arbetsgivarintyg
2. Eventuellt skriva jobbansökningar
3. Åka till Kryptan och putsa fönster
4. Plocka ihop och dammsuga här hemma på Island
5. övrig tid som ännu ej är besämd.
Ja det där var ju en del punkter det, få se hur många man lyckas hålla sig till under dagen. Det där med jobbansökningar känns lite jobbigt eftersom kryptan gnager mest i bakhuvudet. Vill bara lämna in nycklarna och strunta i det hela snart. Ja så kan det vara...
Sitter och väntar på posten, när man vill att något ska dimpa ner så verkar den vänta på sig. Skulle behöva ha en del papper som är nödvändiga för mitt fortsatta liv. Tyvärr är alla lika sega som mig när det verkligen gäller.
Sommaren har nästintill varit till belåtenhet förutom att jag saknade lite av det som brukar kallas sol. Det har mest regnat bort hela dagarna och man har inte direkt varit motiverad att gå utanför dörrarna då. Jag följde med Emil och hans klass på en utflykt med övernattning förförra veckan. Vilket jag hade tänkte lägga upp lite bilder på, men tyvärr har jag inte lärt mig att hitta på denna datorn bland alla mappar och kataloger.Inte heller lyckades jag komma åt var bilderna från i helgen tog vägen från då jag var hemma i Vansbro. En av mina bröder fyllde nämligen 20år och i lördags hade vi lite party för hoonom som avslutades på Selins med ett mycket trevligt sällskap. Ja det var det om helgen, kom hem hit igen på söndag förmiddag, utomordentligt trött efter att ha setat uppe till strax efter tre på natten och diskuterat livets alla mysterier.
Eftermiddagen bestod mest åt gos och god mat i form av nachos och mumsiga såser. Mycket delikat.
Eftersom jag numera kategoriseras till hemmafru antar jag att jag borde fixa lite käk till i kväll, men jag har för avsikt att åka till kryptis ju så jag tänkte vänta och se vad dagen inger till för typ av inspiration. Är trött på att äta samma saker ideligen, för det är ju det man gör omedvetet. Det var länge sedan en riktig brakmiddag nu. Tips tages tacksamt emot;-)
Nej nu ska jag återgå till jobbsökandet. Tingeling!
Det var ett tag sedan sist. Men här kommer en efterlängtad uppdatering.
Har tagit uppehåll i mina studier och söker febrilt efter ett arbete. (Någon som har något i gömmorna hör gärna av er)
Sitter och snuttar på en skvätt kaffe från gårdagen och känner verkligen den bittra smaken från alla de där otäcka syrorna som sägs vara så cancerframkallande. Är på jakt efter arbetsgivarintyg och det är banne mig inte så lätt att få tag i de personer man ska prata med. Sådärja, nu är förhopningsvis det ena fixat iaf.
Planen för dagen ser ut som följande...
1. Ringa och jaga arbetsgivarintyg
2. Eventuellt skriva jobbansökningar
3. Åka till Kryptan och putsa fönster
4. Plocka ihop och dammsuga här hemma på Island
5. övrig tid som ännu ej är besämd.
Ja det där var ju en del punkter det, få se hur många man lyckas hålla sig till under dagen. Det där med jobbansökningar känns lite jobbigt eftersom kryptan gnager mest i bakhuvudet. Vill bara lämna in nycklarna och strunta i det hela snart. Ja så kan det vara...
Sitter och väntar på posten, när man vill att något ska dimpa ner så verkar den vänta på sig. Skulle behöva ha en del papper som är nödvändiga för mitt fortsatta liv. Tyvärr är alla lika sega som mig när det verkligen gäller.
Sommaren har nästintill varit till belåtenhet förutom att jag saknade lite av det som brukar kallas sol. Det har mest regnat bort hela dagarna och man har inte direkt varit motiverad att gå utanför dörrarna då. Jag följde med Emil och hans klass på en utflykt med övernattning förförra veckan. Vilket jag hade tänkte lägga upp lite bilder på, men tyvärr har jag inte lärt mig att hitta på denna datorn bland alla mappar och kataloger.Inte heller lyckades jag komma åt var bilderna från i helgen tog vägen från då jag var hemma i Vansbro. En av mina bröder fyllde nämligen 20år och i lördags hade vi lite party för hoonom som avslutades på Selins med ett mycket trevligt sällskap. Ja det var det om helgen, kom hem hit igen på söndag förmiddag, utomordentligt trött efter att ha setat uppe till strax efter tre på natten och diskuterat livets alla mysterier.
Eftermiddagen bestod mest åt gos och god mat i form av nachos och mumsiga såser. Mycket delikat.
Eftersom jag numera kategoriseras till hemmafru antar jag att jag borde fixa lite käk till i kväll, men jag har för avsikt att åka till kryptis ju så jag tänkte vänta och se vad dagen inger till för typ av inspiration. Är trött på att äta samma saker ideligen, för det är ju det man gör omedvetet. Det var länge sedan en riktig brakmiddag nu. Tips tages tacksamt emot;-)
Nej nu ska jag återgå till jobbsökandet. Tingeling!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
.jpg)
