ämlig...

Idag känner jag mig så ämlig...
Ensammast i världen, sådär som man kan känna ibland. Eller iaf jag brukar göra det då och då. Barnen har haft magsjuka och allt är upp och nedvänt vad gäller mat och sovklockan. Själv önskar jag att jag bara kunde få slippa oroa mig för allt jämt. Sedan skulle det vara skönt att någon gång få rå om sig själv lite så man kunde få mer ork och känna sig lite trevligare mot sin omgivning. Snart börjar man jobba igen också, vart fan tar tiden vägen???
Har faktiskt lite jobbångest!!