småbarnsmamma rasar mot gubbjävel på bankkontor

Jag vill rikta en fet känga till den gubbjävel som trängde sig före i kön på banken i dag!!! Jag hoppas du skämdes ordentligt efter mina väl valda....
Förbannade parasit! ÅÅÅ jag blir så enormt frustrerande arg så jag kokar på sådana fasoner....
Var in till stan idag, vilket resulterade att jag satt med tårar i ögonen på en parkbänk på stora torget, då jag precis fått ett psykiskt utbrott över min rådande livssituation. Hur kul är det att gå på stan med en unge som varken ska sitta i vagnen eller äta mat... Utan istället skrika, grina och korva sig i vagnen så hon mer eller mindre hänger utanför om det inte vore för selen...
Känner verkligen för att dö idag.. Precis hela dagen är faktiskt förstörd så till den milda grad att jag inte ens ids några fler handlingskraftiga moment.

ensam i enformigheten

God middag!
Är inne i en otroligt tråkig period i livet just nu. Dagarna segar sig förbi i slowmotion och inget blir gjort. All tid går åt till att agera klätterträd åt våran dotter. Man får inte ta ett enda litet steg över tröskeln till ett annat rum utan att höra skrik och gnäll. Jag känner mig så förfärligt ensam i denna dötrista tillvaro. Det enda som händer då man är ledig är att fixa mat, byta blöjor och bära på en unge. Visst e hon väl världens bästa och goaste samtidigt, men livet är så händelselöst nu. LÄngtar tills sommaren kommer så att man åtminstone vill vara utomhus. Nu är det inget vidare att kuska omkring med barnvagnen i slask och snö. Dessutom är jag så in i norden trött på allt vad som heter barn så jag har ingen lust att umgås med andra nyblivna mammor heller. Allt ska vara så förbannade pluttinuttigt så spyorna står mig upp i halsen. Varför kan ingen var normal? Orkar inte diskutera barns utveckling mer än jag måste. Naturen har sin gång, varför dryfta om den mer än så.? Jag behöver egen tid som jag kan få för mig själv annars går jag snart under.. Vill gå ut och partajja en kväll utan att behöva gå upp klockan åtta dagen därpå och agera mattant.. Eller varför inte gå och se en biofilm eller åka skridskor och ha med sig matssäck.
Sökes! Barnvakt och sällskap till roligare saker!! OSA snarast.

sömnlöst...

Hela huset sover som griskultingar, alla utom jag... borde vara trött. Vad gör man åt saken? Tänder lampa och fortsätter läsa funkar inte för mig eftersom jag inte blir nämnvärt tröttare av det, snarare motsatsen. Jag fastnar och kan inte sluta förän boken är slut. Nåväl, jag kanske blir tröttare imorgon då.

Idag har varelsen Ragnarsson fungerat lite bättre. Har äntligen tvättat min arbetskläder och plockat ihop lite i köket. Sedan har jag och Emil tagit bort lite julpynt. Nelly åkte till sin farmor och farfar en stund i eftermiddag så vi kunde äta i lugn och ro.

När kvällen kom och det var dags att sova så vägrade hon. Vi höll på i nästan två timmar innan hon slutligen inte orkade kämpa emot tröttheten längre. PUST vilken unge! Hon är så livlig just nu och är livrädd för att somna för då kan hon ju missa något alldels för väsentligt. Inte konstigt att man blir less ibland. Varje kväll bävar jag inför läggdags... Samma procedur varje kväll.

Ska jobba i morgon, å borde sova NU!!

Vacum

Mitt liv känns som ett stort tomrum. Man kan nästan höra ekot om man står brevid och lyssnar. Känslan av att vara levande död är chockartat lik verkligheten. ZOMBIE varning alltså! När ska livsgnistan återvända? Inget är roligt längre, och vad beträffar den allmäna ordningen är allt liggande på is just nu. Orkar inte ens träffa folk längre. Jag vill inget alls! Bara sova och vara tyst. Hemmet ser lika bedrövligt ut som jag själv känner mig. Vidriga vinter! Varför gör du så här mot mig?