Darlingen och jag på väg ut på tokresa i Sverige... Den finaste pöjk man kan tänka sig
Varför är du inte hos mig just nu??? Miss you!
Det har knappt gått två dygn sedan min darling for iväg till de Värmländska landskapet för att lira golf och fira semester med sina vänner. Ändå känns det som om det vore en evighet sedan han fanns här hemma hos mig. Är det inte märkligt? Jag saknar och längtar frenetiskt efter honom, han med de blå lekfulla ögonen och de underbaraste smilroparna man kan tänka sig. Håller på att kvävas härhemma i denna allsköna tystnad. Sitter fortfarande och kämpar med in satans patientfallsrapport. Har redan skrivit på tok för långt, men jag tänker strunta i det bara jag lyckas få till slutklämmen och referenslistan så skickar jag in fanstyget, något som är lättare sagt än gjort. Funderar ideligen på vad jag vill med mitt liv, helst av allt skulle jag bara vilja avsluta mina studier och skaffa mig ett jobb och därefter aldrig mer grubbla på framtiden. Jobba tills man går i pension och leva ett normalt jävla svenssonliv. Det är ju egentligen det jag alltid har velat, innerst inne. Eller är det inte?
Klockan är svensk tid 00.34, vilket innebär läggdags för länge sedan. Har lovat att följa med Linda till Darkwell i morgon eftermiddag. Sedan ska vi ju göra oss redo för utgång. Hoppas på en soft kväll, eftersom jag känner mig allmänt nere, kan ju viss risk för urballning föreligga. Det vill jag helst slippa om det går att undvika. Klumpen i magen bara växer och växer ju mer jag tänker på skolan, jobbet, ekonomin och alla dessa bestyr till höger och vänster. Skulle behöva ett uppåtchack just nu. Vet inte ens varför jag bara blev så dyster heller. En rolig och upplyftande sak som inträffade idag var att några gamla partyfriends hemmifrån ringde och lät upplysa mig om att de fortfarande var vid liv och hade hunnit blivit relativt eldrunko. Roligt att höra ifrån de små gossarna faktiskt, eller de är väl kanske inga gossar längre i och med att den yngste i sällskapet vid en ålder av 27 redan har hunnit med att sprida sin säd över kommunens nejder och numer kategoriseras som trebarnsfar.
Nej funderar på att lägga ner projektet för idag, och satsa på att komma i säng istället. Det sägs ju att en god natts sömn är bra för hälsan och välbefinnandet. Ibland undrar jag om det verkligen stämmer till fullo, nog krävs det lite mer än så för att en människa ska finna ro i själen. Känner på mig att jag inte kommer att kunna somna direkt heller eftersom det är så många tankar som far runt i mitt huvud. Jag ska plocka fram darlingens mjukisfant och skeda med honom i natt, när man inte har den rätta varan får man lov att ta till substitut. Hoppas du inte misstycker... Även elefantmjukisar behöver lite ömhet och värme då och då;-) Fast om jag ska vara uppriktig ¨så antar jag att det är mer jag än mjukisfanten som behöver den där ömheten just nu.. Jaha då var det bara till att borsta tänderna och försätta sig i liggposition för att sedan ligga och tvinna sig till söms i en kall och tom säng.... *PIP* det är faktiskt synd om mig nu! Åtminstone tycker jag synd om mig själv eftersom jag alltid lyckas drabbas av ämlighet vid helt fel tillfällen. Natti alla trogna läsare..
1 kommentar:
Självklart är det *Piiiiip* när det är *Piiiip*
Skicka en kommentar