typiska företeleser

Satt just och skrev ett långt inlägg som en kommentar till en väns gästbok och när jag ska skicka iväg det så fungerar inget. Allt försvinner och jag orkar inte skriva om allt en gång till. Det är alltid så! KRÅNGEL
Känner mig fruktansvärt nedstämd idag, inget fungerar, varken min hjärna eller mina tankar. Jobbade till 21.30 igår och åkte sedan ner på stan för att käka med Linda. Vi hamnade naturligtvis på Upplands, men blev inte långrandiga. Jag blev otroligt trött efter maten och hade kunnat somna sittandes där på min bänk vid vårat bors. Emil kom förbi på vägen hem från Stockholm och vi tog sällskap hem. Var väl hemma omkring tolv halv ett på natten. Han hade varit och kikat på derbyt mellan AIK och Djurgprden i fotbollen igår och efter rykten som florerade om en massa bråk och huligantjafs var vi naturligtvis tvugna att slå på text TV innan vi gick och lade oss för att se vad det var som hade hänt. Det hade tydligen varit riktigt stökigt där efter att han och Anders hade lämnat arenan. Tur att de hann iväg innan allt brakade loss.
Har liksom inte fattat vitsen med att gå på fotboll och sedan slåss och bråka efteråt som åtminstone tycks roa dessa uttalade fans. Närmare bestämt huliganer eller hejarklackar, (kalla det vad ni vill)

Somnade inte förren vid fyra tiden och skulle ha kunnat sova hur länge som helst idag. Känner mig som en vissen tulpan en förtidig vårdag då frosten satte in och gjorde att den lilla tulpanen frös ihjäl. Varför så satand vemodig? Skulle vilja vara på allerten och pigg som en nötskrika ju. Kanske är det för ovissheten om min tillvaro eller så är det bara för att jag känner mig så satnas ensam just nu. Har fortfarande inte fått något besked om ultraljudet och det stör mig något otrligt. Hur svårt kan det vara att skicka ut ett papper med en kallelse så att man kan planera lite hur man ska lägga upp dagarna? Ja jag säger bara en sak, svensk sjukvård är inte direkt effektiva.
Malin ringde och frågade om jag kunde jobba på torsdag. Jag tackade naturligtvis ja, tycker nästan det är skönt att åka och jobba, då har man åtminstone något att göra. För tillfället har jag hemlängtan, sådär så att det nästan kryper i skinnet på mig. Skulle vilja sitta och snack med Emma och alla de andra mammorna lite bara för att de vet hur allt fungerar. Låter kanske konstigt efter alla dessa år här i staden, men så är det. Det är mina barndomsvänner och även om man inte ungåtts dagligen så känns det ändå tryggt. Äsch, nog snackat om bebisar nu. Funderar på att gå ner till ICA och sätta mig där och fika en sväng om ett tag och samtidigt hämta mina papper som jag naturligtvis glömde igår.

Försöker föra en monolg med mig själv här hemma om att jag nog också borde ta och städa och fixa iordning allt skrot här på bakgården. Det är höst nu och utemöblerna används inte längre lika flitigt. Dessutom vore en visit till tvättstugan inte helt fy skam med tanke på klädhögen utanför den överfulla tvättkorgen. Men ibland blir det verkligen ingen verkstad trots att kreativitetnes tankar irrar för fullt i huvudet på en. Åh vad vi behöver en större lägenhet just nu...... Om inte annt inom en snar framtid här. Det är trångt som tusen och jag vill börja komma lite i ordning med hur allt ska vara. Det ska ju in lite fler möbler och antagligen leksaker etc också. Hoppas det löser sig snabbt och inte tar för lång tid. Vi hade ju tänkt åka och kolla p en lägenhet i Sävja, ungefär en liknande som den vi bor i nu fast då ungefär dubbelt så stor. Men det blev inget av med det, tråkigt nog. Vill så gärna bo såhär med en egen uteplats så att man kan få en egen liten gräsplätt att breda ut sig på under soliga sommardagar. Men bostäder i denna stad är ju hur dyra som heöst och möjligheten att jag skulle få ett lån på miljoner är ju inte ens i närheten av en liten. Så vi får vackert bo kvar här ett tag till och hoppas på någon lösning längre fram. Har inget emot att bo i utkanten av stan så länge kommunikationerna är goda.
Nu är det dags att rycka upp sig här, åtmisntone en sak måste göras i kreativitetens tecken innan E-moll kommer hem från jobbet. Bye

göromål...

God förmiddag!
Idag ska jag bestiga ett berg av måsten. Ska och träffa min handläggare på arbetsförmedlingen, ta mig in till institutionen och få ett studieintyg tilldelat. Dessutom har jag ringt Alund a och ICA-Väst ang intyg och dylika tingestar.
Fick massor av beräm av chefen då jag ringde till Väst. Snacka om att man blir glad! Lite egotrippad måste man allt få ibland. Han ansåg att jag gjort ett mycket eminent arbete under gårdagen in the chark....
JAG BARA NJUTER OCH TAR TILL MIG BERÖMMET............
Ja så kan det vara ibland. Till kvällningen kanske det blir en sväng till Kryptan och eventuellt kan vi få bort de sista sakerna så att jag kan ägna morgondagen åt städning för att därefter lämna in de satans nycklarna. Det ska bli skönt att få ett problem mindra att tänka på. Utöver allt annat har jag kommit fram till att jag måste inhandla en ny kalender så att jag får lite bätre koll på mitt liv. Det är så många möten och skit som ska bokas och så jobb och annat som måste planeras. Min lilla röda är faktiskt lite klumpig att ha med sig nu när man inte behöver skriva in salsnummer etc. Så en lite mindre smidigare variant vore inte helt fel. Kanske ska man försöka fixa en stor att hänga på väggen med så att det kanske blir lite ordning och reda i denna familjen. Den andra parten i den är ju också en upptagen man med många järn i elden.
Nej nu msåte jag nog ta och tacka för mig och göra mig redo att iställa mig på arbetsförmedlingen och träffa min Kerstin.
Om någon promt behöver ha tag i mig har jag ju alltid mobilen med som ett kompliment till min senilitet. Höres!

tankar och känslor...

God afton!

För några veckor sedan var jag vilken studentska som helst i denna så kallade ungdomens stad. Dessvärre blev det stopp för mig på grund av att en tenta gick åt helvete och det krävdes godkänt på den för att fortsätta på denna termin. Något som jag anser är lite av liknande stasifasoner som Österbergskan beskrev ang studnetstadens värmereglering. Hur som haver måste jag medge att detta på något sätt gjorde det enklare att fatta en mycket svårt bslut.

Jag tänker göra ett studieuppehåll och få tid att tänka och känna vad det egentligen är jag vill med denna utbildning. Jag orkar inte kämpa mer just för tillfället. Det finns liksom viktigare saker än en fin utbildning just nu.

Saker som jag tidigare berättat efter ett arbete med ljus och lykta i denna stad, och hoppas innerligt att någon ska kunna förbarma sig över mig.

Jag har under en hel vecka inte fått mycket vettigt gjort, önskar man hade mer diciplin på sig själv. Ska till arbetsförmedlingen på fredag och höra vad de har att säga. Till min stora bedrövelse handlar allt om byråkrati och politisk korrekthet i detta land. Papper skall fyllas i och skickas till myndigheter som efter treveckor skikcar tillbaka dem för att man glömt göra ett kryss i ruta 1 exempelvis. Ja det är så Sveriges rike fungerar, inte mycket att göra åt tyvärr.

Satt och kollade på försäkringskassans sida idag, man blir ju inte klok av deras beskrivande ord och information. Ska boka ett möte med dem någon dag den här eller nästkommande vecka så kanske man blir klokare. (åtminstone förhoppningsvis)

Nu undrar säkert alla vad det är som inträffat i mitt liv, som så snabbt fått mig att ändra syn på världen och dess allmänhet. Det är väl lika bra att lägga alla kort på bordet och meddela er sanningen innan spekulationerna överträffar förväntningarna.

Jag är gravid, trots att jag fått höra att det nästintill skulle vara en omöjlighet i mitt fall. Känns otroligt märkligt och omtumlande måste jag säga. Går och väntar på att få en tid för ultraljud, vilket för närvarande känns som en evighet.

Tror inte det känns helt på riktigt fören man fått se det lilla livet trots att jag känner honom eller henne inom mig. Vem vet det kanske rentav är en av varje sort. Det är miljarder tankar och känslor som väller upp i mitt inre just nu, känner att jag inte riktigt är kontaktbar och kanske inte heller resonlig. Känner att jag måste försöka göra det som är bäst för mig, och vår familj. Ibland önskar jag att det fanns någon mer i min omgivning som befann sig i samma situation för det blir lätt att man går och tänker en massa som jag inten kan dela med mig av. Men det kanske kommer så småningom, jag har ju Emil såklart. Men det är ändå svårt att beskriva så att någon annan förstår hur man känner.

För närvarande är han och repar med sitt band, han kommer väl hem inom några minuter och då får jag väl ta tillfället i akt att krama om karlsloken;-)

Ja han är verkligen underbar den mannen. Helt enkelt världens bästa!

Nu ska jag återgå till att ihärdigt vänta på att min unge ska hamna på en liknande bild som den härnedanför... Hoppas jag får en tid snart..... Jag hatar att vänta på saker. Natti så länge

Hittade bilderna från Vansbro...

Jag och "Sören" sittandes på ljugarbänken. Ser lite lurig ut, kanske lite småfrusen också för den delen..
Korvgrillning hemma hos mor

Sibyllakorv är den absolut bästa, så det så!


Henke 20år. GRATTIS!

Ångloket vid station, lite fotografering i väntan på tåget hem...

Folktomma gator en tidig söndagsmorgon den andra september

Cicci och hennes vapendragare Kristin alis"Sören"

Jag och pappa under en pågående YATZY turnering hos mor. (vilken jag naturligtvis förlorade)

En mycket trött Anna på väg hem till Emil och Uppsala... Sammanlagd sömntid ca: tre timmar...

Ny livssituation...

Hallå!
Det var ett tag sedan sist. Men här kommer en efterlängtad uppdatering.
Har tagit uppehåll i mina studier och söker febrilt efter ett arbete. (Någon som har något i gömmorna hör gärna av er)
Sitter och snuttar på en skvätt kaffe från gårdagen och känner verkligen den bittra smaken från alla de där otäcka syrorna som sägs vara så cancerframkallande. Är på jakt efter arbetsgivarintyg och det är banne mig inte så lätt att få tag i de personer man ska prata med. Sådärja, nu är förhopningsvis det ena fixat iaf.
Planen för dagen ser ut som följande...
1. Ringa och jaga arbetsgivarintyg
2. Eventuellt skriva jobbansökningar
3. Åka till Kryptan och putsa fönster
4. Plocka ihop och dammsuga här hemma på Island
5. övrig tid som ännu ej är besämd.
Ja det där var ju en del punkter det, få se hur många man lyckas hålla sig till under dagen. Det där med jobbansökningar känns lite jobbigt eftersom kryptan gnager mest i bakhuvudet. Vill bara lämna in nycklarna och strunta i det hela snart. Ja så kan det vara...
Sitter och väntar på posten, när man vill att något ska dimpa ner så verkar den vänta på sig. Skulle behöva ha en del papper som är nödvändiga för mitt fortsatta liv. Tyvärr är alla lika sega som mig när det verkligen gäller.

Sommaren har nästintill varit till belåtenhet förutom att jag saknade lite av det som brukar kallas sol. Det har mest regnat bort hela dagarna och man har inte direkt varit motiverad att gå utanför dörrarna då. Jag följde med Emil och hans klass på en utflykt med övernattning förförra veckan. Vilket jag hade tänkte lägga upp lite bilder på, men tyvärr har jag inte lärt mig att hitta på denna datorn bland alla mappar och kataloger.Inte heller lyckades jag komma åt var bilderna från i helgen tog vägen från då jag var hemma i Vansbro. En av mina bröder fyllde nämligen 20år och i lördags hade vi lite party för hoonom som avslutades på Selins med ett mycket trevligt sällskap. Ja det var det om helgen, kom hem hit igen på söndag förmiddag, utomordentligt trött efter att ha setat uppe till strax efter tre på natten och diskuterat livets alla mysterier.
Eftermiddagen bestod mest åt gos och god mat i form av nachos och mumsiga såser. Mycket delikat.
Eftersom jag numera kategoriseras till hemmafru antar jag att jag borde fixa lite käk till i kväll, men jag har för avsikt att åka till kryptis ju så jag tänkte vänta och se vad dagen inger till för typ av inspiration. Är trött på att äta samma saker ideligen, för det är ju det man gör omedvetet. Det var länge sedan en riktig brakmiddag nu. Tips tages tacksamt emot;-)
Nej nu ska jag återgå till jobbsökandet. Tingeling!

total distruction

Denna dag består till största delen av katastrofal ångest. Känner mig totalt dyster och nedstämd. Har inte fått något vettigt gjort sedan jag vaknade i morse. Det är knappt så jag orkat klä på mig och tagit mig upp ur sängen ens. Är dundersugen på att sätta mig på tåget hem till byn just nu. Vara borta några dagar och se om denna tristessleda går över med lite miljöombyte. Har inte börjat plugga till tentan på måndag ännu, det går bara inte att sätta sig ner. Funderar på att ta en promenad om en stund och se om man åtminstone kan bli lite piggare. Nu ringde just mobilen och mitt promenadsällskap har anlänt. Hoppas på det bästa. Skaöverväga min hemresa iaf hur som helst.
Kram

galenskaperna never ends...

God fömiddag!
Nu efter både arbete och semestrar med mera har den grå vardagen återfunnit sig på Reykjaviksgatan. Min käre vapendragare har återfunnit sina hemtrakter på väktarn och allt är som vanligt förut några små detaljer. Exempelvis har verkligheten kommit i kapp och Ragnarssonskan inser att hon måste studera som en tok inför tentan på måndag.. URKA!
Hon har just ätit en fruktost bestående av fil och flingor med tre knäckemackor vid sidan av. Därefter avslutades med dagens vitaminkur bestående av en c-vitamin brus och en multivitamin... Som ni alla säkert känner till så har jag lite svårt för att tro på alla desa vitamineralkomplex. Har aldrig i mitt liv lyckats skåda något dylikt med blotta ögat, därav mitt tvivel på att de verkligen excisterar.. Men säger forskarna så så kan hända det stämmer iaf.. HUr som helst borde lite action ske här på¨Isaland nu. Inte sitta och slöa mer med andra ord. Härligt att leva! (ibland)