ingen sa till mig...

...att man skulle få bröst stora som badbollar bara för att man väntar barn. Naturligtvis förstår jag att brösten växer i takt med magen. Men ingen har någonsin låtit meddela att din BH helt plötsligt kan säga knak och gå sönder. Detta var precis vad som hände i går kväll, först blev jag naturligtvis skitförbannad och tyckte minsann att Lindex underklädesavdelning hade dålig kvalité på sina grejer. Ända tills jag insåg det bisarra i hela situationen och dessutom att denna röda t-shirt-behå faktiskt inte var sådär splitterny som jag kanske hade hoppats på. Därav resulterade raseriutbrottet i ett gapskratt istället, vilket i och för sig är trevligare än att gå omkring och sura.
Igår gjorde jag inte väldigt mycket vettigt, hade tänkte skriva en CV, men istället fastnade jag i en underbar bok som desvvärre är utläst nu så inga ursäkter finns för att inte skriva sitt CV...
Men vad ska jag skriva då?
Varför är det allitd så svårt att vara positiv gentemot sig själv? Jag vet ju att jag kan jobba bra, och att jag har lätt för att lära, men hur framställer man detta på ett bra sätt utan att låta för egotrippad??
Jag ska försöka iaf, ville bara delge världen om mitt boob-problem samtidigt som jag passar på att inkräva tips på var man kan få tag i en skön tantBH som pallar tyngden av ett par bröst med tyng av bowlingklot.... Kanske ska satsa på en riddarrustning från medeltiden iaf.

Uppbokad

Nu är det fortfaradne morgon, och jag är vaken:-) Somnade igår och sov hela dagen precis som jag trodde. Mådde verkligen ap-pyton. Gick och jobbade några timmar på kvällen och det gick faktiskt bra. Var lite orolig över om jag skulle vara tvungen att dö på kuppen. Älsklingen kom hem med glatt humör igår. Det var helt underbart, det smittar liksom av sig när man ser någon annan le.
Har precis klivit ut från duschen och funderar på vad jag ska outfita mig med idag då älsklingsjeansen är smutsiga. Har ju inga byxor kvar som passar utan att man ska behöva känna sig som en fet snögubbe. Jobbar till 19.30 ikväll. No fun at all, hade för avsikt att putsa fönstret i köket och kasta upp några andra gardiner, men det får vänta på sig. Kommer knappt att se min darling denna helg. Han ska ha spelning i stöckhölm ikväll, sedan är det ju bara jobb för min del i stort sett hela den vakna tiden av dygnen.
På måndag ska jag fika med föräldragruppen, ska bli kul att träffa lite nytt folk, har ju endast haft internet som mötesplats tidigare. Klart det är lite nervöst också, man har ju ingen aning om vilka de är in real life så att säga. Men det reder sig, det är jag säker på. Nu ska jag ta och ställa iordning mig. Hade!

Huvudvärk är inte kul...

Ragnarssonskan mår pyton, har vaknat flertalet gånger i natt och kännt för att bara kräkas, men inte gick det heller. Sov till halv elva i morse och trots detta har huvudvärken från igår inte givit med sig. Hoppades naturligtvis att lite mat och någon kopp kaffe skulle åtgärda prblemet men icke! Det känns för närvarande som både huvudet och magen ska explodera. Funderar på att återigen gå och lägga mig och ruva under täcket. Men hur dålig känner man sig inte efter det då. Har inte gjort något vettigt alls idag ju. Lagat mat, kollat posten försökt övervinna min huvudvärk, kollat mailen och sovit bort en hel dag. Till alla er som jag lovat att fika med denna vecka måste jag dessvärre meddela att vi får ta det en anna vecka för jag har blivit överlumpad med arbete. Är orolig eftersom min kropp säger nej, nej nej. Men ekonomin säger natulrigtvis något annat. Det är konstigt att de där två elementen aldrig kan vara överens om något. Nej nu är det sängen som hägrar!

planering

Fortfarande morgon...
Sitter och försöker få tag i en skiva jag länge velat ha i min ägo, men den är så innerligt svår att få tag i. Jag och emil var på bio igår och såg This is England. En mycket bra film som tar upp vad Oi-punkens historia verkligen innebar from the beginning så att säga. Det är så synd att en massa invandrarfientliga tagit till sig både stilen och musiken. För jag tycker verkligen att musiken är superbra. Lite punkigare inslag med ska influenser. Hur som helst så blev jag enormt sugen på att återinföra lite English oi-punk in my home. Så nu letas det febrilt på alla tänkbara sidor på nätet för att kunna få tag i några bra låtar.
Emil är och spelar golf,jag hade planerat att äta frukost och sedan ta i tu med tvätthögen som fortfarande ligger i vardagsrummet och väntar på att bli omhändertagen. Försöker även utvakla fortsatta aktivitetsplaner för dagen, vilket inte är så lätt när man har begränsad mängd pengar... Jag vill shoppa loss lite, men det lär ju bli svårt. Nej om man skulle ta och skrida till verket med de planer som smidits.

Emils dagar

Klockan är strax över halv två på eftermiddagen. Som en del av er redan känner till så är de närmaste två dagarna helt och hållet Emils. Detta eftersom jag trots enorm envishet gick och förlorade på bowlingen i lördags...:-(
Inte mycket att hänga läpp över, men så är det. Dagen till ära beställdes morotskaka och en ihopplockning av min tvättkorg som stått i vardagsrummet i veckor. (Inte mer än rätt) Dock inte rolig att ta reda på eftersom det mesta är smutsig tvätt från kryptan. Jag ska minsann ha revansch på bowlingtuneringen var så säker, då ska jag minsann komma på vad jag ska göra på mina dagar.
De senaste dagarna har jag kännt hur det lever om i min mage, ibland hugger det till så man tror att någon huggit en med en syl eller dylikt och det kommer så plötsligt så man vet inte var man ska ta vägen. Har inte fått några kännbara kickar ännu, men det kommer väl inom kort antar jag. Fick en kallelse till ultraljud idag. Jag blev nervös inför proceduren, tänk om det är något fel???? Vill man då veta det? Det är rätt känsligt det där så det är klart man är lite skraj.
Är hungrig som attan för tillfället, vet inte om det är någon idé att laga mat ännu, eftersom Emil har beställt middag till 16-tiden och det är ju snart det. Då är man ju inte hungrig sedan. Det ska bli korvgryta med ris tror jag. Kanske slänger i lite bacon och majs också. Mumma!
Nej om jag skulle asa mig ut i köket och se vad som finns att tillgå i matväg.

underbara morgon...

Vaknade av mig själv klockan halv tio i morse, en kvart senare ringde klockan och Emil slåg pp sina blå. Han gick upp och fixade kaffe och så drack vi mumsigt kaffe med kanel och skummad mjölk i sängen.... Mumma!
Inte bara det, för första gången i mitt liv har jag haft tålamod att ligga i sängen och lösa melodikrysset. Det var hur härligt som helst att få en sådan mjukstart på dagen.
Så nu sitter jag här, lyssnar på Ma Numinen och knapprar på tangentbordet. Klockan är lite över tolv och vi har just ätit frukost. Jag är sugen på en bowlingkväll ikväll. Bara för att se om mina skills finns kvar sedan sist. Var på anställningsintervju igår och den verkar ha gått ganska bra, det kändes avslappnat och skönt. Men vet inte hur jag ska göra om jag får det... Är dock väldigt lång väg till den kungliga huvudstaden om man är en morgontrött människa som mig.
Nej nu drar E-moll igång att pianospelningen på högtryck här hemma, kan det bli en bättre lördag eller vad? Myser.....
Älskar när han spelar! Det är så himla härligt.
Borde kanske ringa bowlaget och höra om de har någon bana ledig ikväll (hoppas) Men det vore ju naturligtvis kul med några värdiga motståndare också;-)
Ska försöka få tag i några dylika med, hoppas på det bästa. Jag är otrligt härligt på bra humör idag och hoppas verkligen att så ska förbli. Ha det gött under tiden.
Kram från en som gillar ett soft uppvaknande!

gårdagen

God morgon!

Hade e riktig faight med a-kassan igår. Ibland undrar jag om de som arbetar där är mänskliga eller om de föddes med en lättare avsaknad av empati som innebär att svårigheter föreligger att sätta sig in någon annans situation? Hur som helst kändes det som så. Jag tvingades alltså hoppa av min utbildning igår för att få rätt att kunna få ersättning från kassan. Jag fick alltså inte ha studieuppehåll. Efter detta så säger handläggaren...
- Men nu ska du tänka igenom hur du vill göra innan du avbryter eller avsäger dig din plats.
Ja det är väl ändå rätt så logiskt försökte jag förklara för den stackars tafatte mannen, ska jag leva på luft och vatten tills jag får tag i ett arbete bara för att få ha var platsen????
* Det finns väl inget alternativ tycker du, frågade jag? Inte mycket att funderar över.
Ibland kan man bara undra hur vissa tänker, eller hur? Enkelt för honom att säga att man ska fundera, om man kan fundera med vetskapen om att man fick en hel lön i slutet av månaden så vore det ju fantastiskt.

Därför ringdes institutionen upp och meddelades om den nya regeringens åtstramade arbetsmarknadspolitik. Betalar man över 600kr i månaden när man studerar ska man väl för i helvete ha rätt att använda fackets och dess a-kassa för den försäkringspremien?? Ja du Reinfeldt, hur tänkte du här egentligen? Ibland undrar jag om människor med makt överhuvudtaget tänker på andra än sig själva i första rummet. Visst förstår jag att man vill utrota bidragsfusket och oberättigat utnyttjande av statskassan och dess penningasystem, men någon måtta kan det väl ändå få vara. Är själv av den åsikten att det borde göras något åt arbetsmarknadspolitiken, men det måste ske på ett snyggt sätt. Är det viktigare att spara miljardbelopp i statskassan så att vi kan sänka skatterna eller är det viktigast att få Sverige i sysselsättning? Jag anser att man borde börja nysta hos arbetsgivare i första hand. Det är många arbetsplatser som skär ner på personalen i tysthet. När någon slutar sin tjänst, slimmar företaget ner personalstyrkan istället för att nyanställa, vilket naturligtvis sparar företaget en massa pengar på arbetsgivaravgifter etc.

De som fortfarnde är anställda tvingas istället jobba extra utöver sin ordinarie arbetstider för att täcka upp luckor i timmarna. Eller så kallas vi "extrajobbare" i n på de tider som ingen annan vill ha. Exempelvis sena kvällar och eventuellt kanske kortare pass. Hur ska vi extraanställda då någonsin ges möjlighet till en fast tjänst? Och vad är det för idé att söka jobb om detta fenomen verkar fortsätta på de flesta arbetsplatser? Jag vill ju naturligtvis ha en heltid som så många andra, härifrån kan man sedan själv välja om man vill minska sina timmar etc. Men får man bara tag i deltidsarbete som innefattar några timmar per vecka är det svårt att få ekonomin att gå ihop. Hörde också om förslaget att man nästkommande år inte heller ska ha möjlighet att stämpla upp till en heltid om man har en deltidstjänst. Var ska alla deltidsarbetare hamna rent arbetsmarknadspolitiskt då? Leva på existensminimum eller? Varför gör inte regeringen något åt arbetsgivarna istället för att ge sig på arbetarna?

Det måste finnas en annan lösning än den som är på förlag just nu! Hoppas att även alliansen inser detta, för jag röstade för förändringen, men inte en förändring som innebär fler nackdelar för den arbetslöse.
Jag är ändå av den åsikten att jag vill ge makthavarna en chans att reda ut sina problem. Alla förtj'änar en andra chans, så därför ber jag er i riksdag och regering. TÄNK PÅ DEN LILLA MÄNNISKAN! (som inte har det lika förspänt som er själva)
Det är en solidarisk politik som bör föras i detta rike. En fråga om kompromisser som ska leda oss till ett välfungernade samhälle som respekteras och högaktas runtom i Europa och Världen. Det är så vi ska sätta vårt namn på världkartan, inte genom att sparka på de som redan ligger. Även om jag inte är den som lägger mig ner i första taget så finns det de som redan sedan länge givit upp och kastat in handduken.