Bulan har blivit större

Här kommer nog första bilden på bulan, tycker det känns lite halvkonstigt att lämna ut bilder på sin egen mage såhär över nätets alla bandbredder. Men eftersom efterfrågan från mina kära läsare är stor så får ni väl hålla till godo en stund.
Har varit och spanat in bostadsmarkanden i Uppsala idag. Dels lades ögonen på en lägenhet här i krokarna där vi redan bor. Dels har det spanats på ett hus med världens största lekstuga/förrådslokal:-)
Men vi vet inte egentligen vad det är vi letar efter. Bara att lägenheten kändes lite trång (vilket inte är bra) trots att det var en fyra. Planlösningen var inte direkt den optimla. Huset gillade jag däremot, men det var vissa rykten som förtäljde att det kunde råda risk för fuktskada, och sådant kan ju lätt bli en dyr historia.
På arbetsfronten har deet inte hänt så mycket, har fortfarande ingen fast anställning, utan jobbar för närvarnade på två ställen för att få kassan att gå ihop. Det känns ganska lönlöst att söka arbete just nu med, eftersom man inom några ynka månader ska vara hemma med lilla bulan. Nej jag hoppas bara att jag ska orka jobba på så mycket som möjligt nu dessa sista månader så att man kan få upp sin SGI för föräldrapenningens skull. Hoppas på det bästa!
Ska göra mig ett besök på försäkringskassan i morgon och hoppas naturligtvis på att jag får prata med någon bra person som kan hjälpa mig med alla frågetecken.
Min lillebror har även dragit sin kos mot sydligare breddgrader dagen till ära. Han har flyttat till självaste Göteborg. Pratade med honom över telefon tidigare ikväll. Han tyckte det kändes lite konstigt, men jag hoppas att det går över och att han hittar nya vänner i den stora staden. Jag vet hur det känns att komma helt ny på ett ställe och man känner sig ganska sårbar i början. Iaf innan man har fått ordning på sin tillvaro. Men han är ju en öppen kille s¨å det går säkert bra för honom. Ska skicka iväg några böcker som stod på hans kurslista tänkte jag. Så slipper han införskaffa dem själv menar jag. Har inte skickat postpaket på länge så jag för allt knega iväg till närmaste postkontor och fixa till det hela.
Ja det är alltid något man ska fixa med, och tur är väl kanske det. Annars hade man väl suttit och rullat tummarna till förbannelse dagarna i ända.


Tycker att livet känns lite roligare att leva just nu, åtminstone för närvarande. Jag blir glad när bulan sparkar nu, det har varit lite svårt att ta till sig alltsammans tidigare. På något sätt har det kanske inte kännts som om det vore verkligt att jag ska bli mamma. Nu när magen blivit större och jag kan urskilja en och anna fot, eller övrig kroppsdel därinne känns det mer påtagligt att det faktiskt inte är så långt kvar tills jag får se vem det är.
Det känns även bra med Emil, han kommer bli den bästa pappa på jorden till vårat barn. Jag är så glad att jag träffade honom. Jag ångrar verkligen inte att jag trots mitt dåliga ölsinne gick på den där festen för snart ett år sedan och fick syn på de där underbara smilgroparna och pilimariska ögonen. Ja vad var det vi kallade honom nu igen... "En riktig spjuver"
För det är just den "spjuvern" som fått äran att bli far till lilla bulan. Trots att allt gått fort och skedde i en rasande fart så känner jag att vi hör ihop. Kanske har vi träffats i ett tidigare liv någon gång, för det är så det känns.
Nu ska jag ta och kolla lite öppettider på FK och försöka dra mig tillbaka för i afton. Kanske med en god bok eller ett olöst och ofingrat korsord... Mysa